Min gurka bestämmer nämligen själv vem som är värdig en hälsning från hennes kungliga höghet. Ibland duger jag och ibland får jag "döds-stirren"...hon sätter sig ner och stirrar rakt igenom mej som om jag vore luft. Spelar ingen roll vad man lockar och pockar med...bara papi duger. Andra dagar så sitter hon gladeligen i knät på mej bara för att. Kan inte annat än att älska fid, fidelius, fiddan, fidel...you name it, hon lyssnar inte oavsett haha :)
Slummrar kungligt på kudden.
Fjäskar för mat.
Nu blir det snart bio med gymnasiecrewet och några till som jag förstår det. The King's Speech står på schemat...riktigt riktigt sugen!! Återkommer med synpunkter och omdöme :D
Later K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar